Släktforskningen tar aldrig slut – om nya fynd i Jonsberg

Jag brukar säga att den som säger att hen har släktforskat färdigt är ingen riktig släktforskare, för en riktig släktforskare blir aldrig färdig. Det finns alltid nya stenar att vända på. Inte minst har utvecklingen med allt fler källor tillgängliga på nätet möjliggjort denna utveckling.

 Lisbetha Ericsdotter – född 1701 i Jonsbergs socken

När jag behöver koppla av, så är det spännande att dyka ner i ett släktforskningsproblem, och se om det går att lösa. Jag ska berätta om ett exempel från helgens släktforskning. Jag härstammar från en Lisbetha Ericsdotter som gifter sig i Jonsberg 1728 och sedan bor i Långsäter, Häradshammar tills hon dör 1775. Hon är född 1701, men kyrkoböckerna i Jonsberg börjar inte ordentligt förrän 1708. Häradshammars kyrkoböcker börjar tidigare, men har en lucka för åren kring 1700. Eftersom Jonsberg var en kapellförsamling till Häradshammar, så är i varje fall delvis notiser införda i Häradshammars kyrkobok. ’

Jag började därför med att titta på vigselnotisen i Jonsberg (hos Arkiv Digital). Hon uppges vara piga i Kävstabo, och hennes make Anders Andersson är dräng i Hovgren. Mantalslängden 1728 (hos riksarkivets Digitala forskarsal – Svar) ger inga tips. I Kävstabo bor Henrik och … med hustrur. I stället återgår jag till födelseboken för Häradshammar, där jag finner hennes barn Ingrid f 1729, Karin f 1732, Anders f 1734 och Maria f 1737. Redan här börjar det bli intressant, därför att när första barnet föds är Henrik Eriksson i Kävstabo och pigan Karin Eriksdotter i Ramsdal faddrar. När sista barnet föds är Johan Johansson vid Gulltorpskvarn och hans hustru Karin Eriksdotter fadder.

Det verkar som om Henrik och Karin kan vara syskon till Lisbetha. Jag bläddrar också några år tillbaka i födelseboken för att se om Lisbetha var fadder före sitt äktenskap. Jag finner henne som fadder Henriks dotter Ingrid föds 1722. För att vinna lite tid går jag vidare till Mari-Anne Ohlssons bouppteckningsregister för Östkinds härad (som Östergötlands GF har gett ut). Där finner jag att Karin Eriksdotter dör 1777 och att Lisbethas son Anders Andersson (1734-1814) var ombud för ett av barnen som bodde i Stockholm. Detta stärker ju ytterligare antagandet att Karin och Lisbetha var systrar.

Ramnö, Jonsbergs socken

I dödboken uppges hon vara född 1710 och jag finner i Jonsberg hennes födelse som dotter till en Erik i Ramnö. Hon har fina faddrar herr Paul Rudbeck junior på Jonsbergs säteri och jungfru Stina Greta Ulfsparre. Modern står inte angiven. Vid den här tiden är kyrkoboken förd på så sätt att födda står på vänstersidan och vigda och döda på högersidan. I oktober 1710 dör Erik Henriksson i Ramnö, 52 år gammal och i december 1710 dör också hans änka Ingrid Bengtsdotter, 39 år gammal. Lilla Karin blev föräldralös mindre än 1 år gammal, när hennes föräldrar dör i pesten.

Erik Henriksson bör således ha varit född ungefär 1658. Det finns ingen födelsebok då, men mantalslängderna är under några år runt 1660 välförda, så att både män och kvinnor räknas upp med fullständiga namn. I Ramnö bor då en Henrik Tidemansson (Timansson) och hans hustr Kerstin Jönsdotter. Går man 20 år tillbaka till 1642, så bodde då på Ramnö bonden Tideman. Jag kan inte låta bli att fundera på hur Tideman hamnade på Ramnö. Var kommer hans ursprung ifrån? Nya saker att forska på!

 Glovshult, Jonsbergs socken

Erik Henrikssons hustru Ingrid Bengtsdotter bör ju vara född omkring 1671 och året därpå finner jag att Bengts dotter i Glovshult Ingrid döptes. På en modern karta (hos Hitta.se) kan jag se att Glovshult ligger granngårds med Ramnö. Bengt Månsson där hade året dessförinnan gift sig med Elisabet Nilsdotter. Lisbetha Eriksdotter är således döpt efter sin mormor. Av de utmärkta mantalslängderna runt 1660 framgår att företrädaren i Glovshult hette Måns Olofsson och att han var gift med en Kerstin Bengtsdotter.

Forska vidare!

Genom att kombinera olika källor som kyrkoböcker, mantalslängder och bouppteckningar går det således att tråckla sig bakåt i tiden. Även om dessa led är dokumenterade så gått det går med befintliga källor finns alltid en liten risk att någon uppgift blivit fel, t ex att någon bonde har gift om sig. För att ge sig i kast med detta ytterligare får man fördjupa sig i domböcker, vilket kräver ytterligare tid, men som också kan ge spännande information.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*