Har Anna Persdotter Svenske funnits?

Vem var Johan Börjessons (1606-1676) mor? Tavlan hänger i Sunnemo kyrka.
Vem var Johan Börjessons (1606-1676) mor? Tavlan hänger i Sunnemo kyrka.

Via släkterna Carlberg och Carlström inklusive de adliga ätterna Tigerhielm och Karlström finns Anna Persdotter Svenske på många svenska släktträd. Hennes far ska ha varit kyrkoherden Petrus Petri Svenske († 1591) i Höreda, Småland och via hennes mor Karin Larsdotter Bröms kommer man snabbt tillbaka till medeltida frälseätter och i förlängningen via Knut den heliges maka Adele vidare till Karl den store i Frankrike. I början på 80-talet forskade jag ut hennes rötter enligt då tillgänglig litteratur fr a artiklar i Personhistorisk tidskrift och Släkt och hävd.

Den Anna Persdotter det rör sig om var gift med rådmannen i Brätte Börje Olofsson. Ulf Barck-Holst har skrivt boken Brätte stad och dombok. Brätte låg ju vid Vänern och var ju en föregångare till Vänersborg. Emellertid brann Vänersborg år 1834 och med det förstördes gamla arkivhandlingar. Det finns dock en dombok bevarad från år 1615 och enstaka skattelängder. Börje Olofsson är nämnd i 1610 års skattelängd som den högst beskattade i Brätte, men han figurerar inte i domboken och hade sannolikt avlidit före 1615. Barck-Holst anger också att Börje Olofsson skulle ha haft tolv barn, men jag har inte återfunnit denna uppgift Anreps Svenska adelns ättartavlor, som han hänvisar till.

Arvstvisten efter Lars Bröms och Margareta Drake

År 2002 publicerade dock Genealogiska föreningens ordförande Ian Hamilton en artikel “Präster får väl äta pannokakor och fårbogar” – Om kyrkoherden Peder Skarps och hans hustru Beata Svenskes släktkrets (Släkt och Hävd 2002:2, sid 104-135) om en arvstvist där Beata Svenske och hennes make försöker få del i arvet efter hennes morföräldrar. Detta arv hade gått till döttrarna som gift sig adligt och inte till döttrarna som gift sig ofrälse. Hamilton konstaterar att vare sig Anna Persdotter Svenske eller hennes syster Elin som var gift med rådmannen och guldsmeden i Mariestad Sven Månsson omnämns i målet även om de eller deras barn skulle haft samma intresse. Det fick mig att då för stunden sätta en parentes om Annas förfäder, och tänkte att det dyker väl upp någon förklaring framöver.

Sonen Anders Börjesson

Mitt intresse för Anna Persdotter Svenskes härstammning väcktes igen, när jag förra året fick en förfrågan om en möjlig son Anders Börjesson som figurerar på en släkttavla. Ryttmästaren Elias Mallien vid Södra skånska kavalleriregementet uppges ha varit gift två gånger. Den sista gången med Katarina Caroch, men även en gång tidigare med en Anna Andersdotter, som skulle vara dotter av en kronolänsman Anders Börjesson, som i sin tur skulle vara son av Börje Olofsson och Anna Persdotter Svenske. Jag har dock inte kunnat belägga denna härledning.

Vad säger släktlitteraturen?

All litteratur är egentligen samstämmig och anger att Börje Olofssons hustru ska ha varit Anna Persdotter Svenske. Exempel anges detta i Anreps Svenska Adelns ättartavlor och i Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Försöker man så gå bakåt i tiden finner man även denna uppgift under senare hälften av 1700-talet i Abraham Hülphers genealogiska samlingar och i Fredrik Fryxells Wärmelands Slägte-Bok. Uppgiften har således gamla anor. Hülphers refererar till Fryxell, så Fryxell är nog den äldsta källan. Fredrik Fryxell (1724-1805) har ju skrivit Wärmlands Slägtebok. Jag vet inte om den är daterad eller om han skrev på den hela livet. Men man kan väl konstatera att det tidigast är på 1750-talet som traditionen finns nedtecknad som jag har hittat.

Likpredikan efter Johan Börjesson. Exemplar på Växjö Stadsbibliotek
Likpredikan efter Johan Börjesson. Exemplar på Växjö Stadsbibliotek

Likpredikan efter Johan Börjesson (Carlberg)

I samband med sonen Johan Börjessons (Carlberg) död år 1676 finns en tryckt likpredikan som i slutet också innehåller personalier, dvs en biografi över hans liv. Som av en händelse finns ett exemplar att denna likpredikan på Växjö stadsbibliotek, varför jag naturligtvis beställde fram den och fotograferade av den.

I denna står följande om hans föräldrar: “Fadren haar warit ehreborn och wälachtat Börge Oloffsson förnähm handelsman och invånare uthi Gamble Brätte Stadh: Modren ehreborn Gudfruchtigh och Dygdesamma Matrona hustru Anna Peders=Dotter hwilka bägge för längst i HERranom affsomnade.”

Vidare: — “gaff Gudh honom genom thes Sal. Syster ehreborn och Dygdesam matrona hustru Britta Börges Dotter, then wälsignelse at hon genom sin förmedlan och Befordring then Wälborne och Sal. Frw Anna på Granstorp för sin k Broder till Caution och Borgen förmåtte”

Johan Börjessons föräldrar kalla för äreborna och inte välborna, vilket är riktigt eftersom de inte var adliga. Även om Anna Pedersdotter tillhörde släkten Svenske så skulle hon ändå inte kallas för välboren eftersom hennes far Petrus Svenske var präst och därmed tillhörde prästståndet och inte adelsståndet även om han var av adlig ätt. Samtidigt var det ju ofta så att man gärna lyfte fram ett adligt påbrå även om det låg ett par generationer tillbaka. Jag kan tycka att det är konstigt att det inte står ”av den gamla Svenske-ätten” eller något liknande om Anna Persdotter.

Jag har inte lyckats lokalisera Johans syster Britta Börjesdotter, som ju rimligen var äldre än honom, eftersom hon hjälpte honom i början. Fru Anna på Granstorp har jag inte heller lyckats räkna ut vem det är. Hon kallas välboren och bör således vara en adelsfru. Det finns ett Granstorp i Fryele sn i Småland, men det verkar inte ha varit en herrgård på 1600-t utan först på 1800-t.

Faktorer som talar emot

Viktigast är att jag hittills inte har funnit några säkra belägg för att Anna Persdotter skulle tillhöra Svenske-ätten. Jag tycker att det borde ha nämnts i likpredikan över sonen. Hennes söner Johan eller Gustav Börjesson skulle också kunnat ha varit part i målet som deras eventuella moster Beata Svenske drev tillsammans med sin make om arvet efter mormodern.

Faktorer som talar för

Traditionen om Anna Persdotter Svenske går ju tillbaka till 1700-talets genealoger. Fredrik Fryxell var ju kamrer vid Trollhätte slussbyggnad och kan ju haft tillgång till handlingar från Brätte eller Vänersborg som gått upp i rök i samband med stadsbranden år 1834.

Hans Kihlström har på Anbytarforum postat en notis om ett indicium på släktskap mellan Börjessönerna och Svenske.  I ett brev från Gustaf Börjesson till kornetten Gustaf Pålman, som var gift med Anders Lennartsson Svenskes dotter Christina Svenske, att han för god vänskaps och frändskaps skull avstår från en skuld som Pålman å sin svärfars sida hade till Börjesson. Hans Kihlström finner ingen annan släktskap utan menar att det skulle röra sig om en släktskap via Anna Persdotter. Gustaf Pålman skulle i så fall vara Gustaf Börjessons sysslings sondotters man.

Jag har haft svårt att förstå varför en präst i Eksjö-trakten i Småland skulle ha någon kontakt med Brätte, men där har Kerstin Bjernevik gjort mig uppmärksam på att Anna Persdotter Svenskes kusin häradshövdingen Peder Svenske i Väne härad var bosatt på Rånnum i Västra Tunhems sn i slutet av 1500-talet. Rånnum ligger ett par km utanför Vänersborg på östra sidan om Göta älv. Därmed finns det en rimlig geografisk koppling.

Skulle DNA kunna verifiera släktskapet?

Den enda möjligheten att verifiera en släktskap mellan mor och dotter på 1600-talet skulle vara om man kunde visa att ättlingar på en säker rak kvinnolinje har samma mitokondrie-DNA som rakt kvinnliga ättlingar på den släktlinje man vill verifiera. Här stöter det på patrull redan när det gäller Anna Persdotters barn, eftersom endast två söner Johan och Gustaf Börjesson är kända. Det är således inte en framkomlig väg så länge man inte finner ättlingar på en rak kvinnolinje.

Ytterligare ett mysterium

Enligt Carlquists Lunds stifts herdaminne skulle ovannämnda ryttmästaren Elias Mallien († 1709) ha varit gift med en Anna Andersdotter, som skulle vara dotter av kronolänsman Anders Börjesson. Han skulle i sin tur enligt uppgift vara son av Börje Olofsson och Anna Persdotter. Jag har inte lyckats utröna vad för ursprungskälla som ligger till grund för denna uppgift. För Elias Malliens barn har jag bara funnit ett par födelsenotiser men där uppges inte moderns namn. Jag saknar också uppgift om när Elias gifte sig med sin andra hustru Catharina Caroch. Om uppgiften om Anna Andersdotter och hennes härkomst är riktigt, kan man fundera på vilken källa som kan ha gett upphov till denna information. Det jag kan komma på är en arvtvist eller bouppteckning efter något barnlöst syskon till Anders Börjesson som skett efter Anders själv har avlidit, så att hans barn och deras anhöriga räknas upp. Går det att finna en sådan handling?

Vidare forskning

På ett sätt kan det kännas som en nål i en höstack, men det vore spännande om det gick att finna ytterligare ledtrådar. Möjliga sökvägar skulle kunna vara:

  • Går det att finna en bouppteckning efter någon Börjesson eller Börjesdotter som räknar upp syskonbarn?
  • Går det att lokalisera dotter Britta Börjesdotter eller Johan Börjessons välgörarinna välborna fru Anna på Granstorp?
  • Finns den några avgörande uppgifter i anslutning till Anna Persdotters syster Elin som var gift med guldsmeden i Mariestad Sven Månsson som ju var stamfar för den adliga ätten Hasselbom?
  • Finns det några uppgifter av vikt på Riddarhuset?
  • Finns det några uppgifter i Palmskiöldska samlingen?

Är det någon som har någon viktig pusselbit, så får ni gärna höra av er. Det vore spännande både om det går att verifiera att Anna Persdotter är av ätten Svenske eller ej.

4 Replies to “Har Anna Persdotter Svenske funnits?”

  1. Åke Möller i Mariestad har ägnat mycket tid att forska i 1600-talets Mariestad. Han har inte där stött på någon guldsmed Sven Månsson. I stället visar det sig att stamfadern för släkterna Hasselbom och Hasselblad var stadsskrivaren Sven Eriksson och hans hustru Elin Månsdotter. Det innebär att det spåret med en syster Elin Persdotter Svenske känns tämligen osannolikt.

  2. Tack för en bra redovisning av forskningen kring min mm ff fm fm fm fm, den “äreborna, gudfruktiga och dygdesamma matronan” Anna Persdotter. Och tack för att du tänker högt, för det har lett in mina tankar i nya riktningar!

    Först vill jag säga att jag inte är någon seriös släktforskare. Jag har som hobby att leta upp roliga anor och anmödrar och med dem som utgångspunkt berätta historier i historien. Det gör att mina källor mest utgörs av det som finns (gratis) på webben.

    I det jag skriver nedan har jag med både Elin och Anna i resonemanget. Även om Elin Persdotter aldrig ens har funnits, kan mina idéer fortfarande hålla när det gäller Anna.

    Om vi utgår från hypotesen att 1700-tals forskarna hade rätt, och att Elin och Anna är döttrar till prästen Petrus, behöver vi förstå varför dessa systrar inte försökte få del av arvet efter Margareta Drake.

    Kanske är svaret enkelt. Elin och Anna var inte Margaretas barnbarn. Att Margareta Drake inte är deras mormor utesluter dock inte att Petrus Petri Svenske är deras far! Kanske är de Petrus döttrar från ett tidigare äktenskap. Hur passar det in med vad vi vet idag?

    Petrus och Katarina gifte sig tidigast i november 1570, om denna uppgift stämmer:
    “Enligt ett vittnesbrev i hovrätten uppmanade Margareta Drake sin dotter Karin och Peder Svenske 6 november 1570 att gifta sig och flytta från Torp (i Dalstorp?) och inte vidare ligga henne under ögonen eftersom de gjort henne skam.”
    (Ian Hamilton på Anbytarforum)

    Att Margareta Drake fick skämmas, tyder på att deras relation inte var hemlig. Troligen var Katarina gravid, men jag har svårt att tro att de redan skulle ha flera gemensamma barn. Präster som hade barn med hushållerskan var måhända accepterat, men att en dotter av börd trasslar med en kyrkoherde …?

    År 1570 var Petrus 45 år. Det finns därmed utrymme för ytterligare ett äktenskap innan dess. Det kanske till och med är troligt att han är änkling. Han hade varit präst i tio år, och en präst skulle ha en prästfru. Att vara ogift som präst var suspekt, och kunde leda till misstanke om katolska böjelser.

    Jag har läst att Elin föddes 1561 (Sari Wilhelmsson, Anbytarforum), det vill säga minst nio år innan Petrus och Katarinas äktenskap. Primärkällan till denna uppgift är dock okänd för mig. Om detta stämmer (och Petrus är fadern) är det troligt att Elin har en annan mor än Katarina Larsdotter Bröms. Denna kvinna var Petrus i så fall tillsammans med åtminstone åren närmast efter sin prästvigning 1559.

    Vi vet inte när Anna föddes. Hennes barns födelseår skulle kunna ringa in det – men vi vet inte vilka de tolv (?) barnen är, än mindre när de är födda. Att finna rätt Börjessöner och Börjesdöttrar, de senare kanske som hustrur till Börje Olofssons affärskontakter i Brätte, Nya Lödöse och annorstädes, skulle belysa även detta.

    (Möjligheten att någon eller några av de tolv påstådda syskonen är Johans och Gustavs halvsyskon finns också, vilket jag för enkelhetens skull bortser från i resonemanget nedan.)

    Johan, född 1606, är det enda av syskonen som vi har födelsedata för. Hans pappan Börje Olofsson, levde 1610 men bör ha dött strax efter dess, i och med att det står i Johan Carlbergs likpredikan att fadern dog innan Johan kunde skilja den ena handen från den andra. Johan är alltså en av de yngre i syskonskaran.

    Brodern Gustav dör 1680 eller 1688, men födelsedata saknas.

    Deras syster, den dygdesamma matronan hustru Brita Birgersdotter, är av allt att döma äldre än Johan. Kanske betydligt äldre.

    Visar detta att Anna är född före eller efter 1570, d v s är det Katarina Larsdotter Bröms eller den hypotetiska tidigare hustrun som är Annas mamma?

    Tyvärr kan vi inte avgöra detta. Låt säga att Anna är född inom äktenskapet mellan Petrus och Katarina, kanske år 1575 … Om Anna föder sitt första barn när hon är 16 år gammal, 1591, är det fullt möjligt att hon hinner föda tolv barn innan hennes make Börje dör (kanske 1611?).

    Om Anna å andra sidan vore född innan Katarina och Petrus gifte sig, kanske 1565, är hon 41 år när Johan föds, vilket inte bara är en möjlig utan rätt sannolik ålder vid födseln av ett av de yngre barnen i en skara av den storleken.

    Det finns en annan intressant aspekt av vittnesbrevet från Margareta Drake. Hon uppmanade dottern och den blivande mågen att gifta sig och flytta från “Torp”.

    Vilket “Torp” gäller det? Ian Hamilton antagande att det är Torp i Dalstorp och att Katarina Bröms bodde där, låter rimlig. Men varför bor i så fall Höredas kyrkoherde i Dalstorp?

    Petrus hade visserligen anknytning till Dalstorp. Han var uppvuxen som styvson hos kyrkoherden Herr Olof Haquini i Dalstorp. I den närbelägna socken Ullasjö, har Petrus (haft) en morbror. Även om han bodde i småländska Höreda, fanns det flera anledningar för honom att _besöka_ Dalstorp med omnejd.

    Jag känner inte den exakta ordalydelsen i Margareta Drakes vittnesbrev. Kanske kan det läsas som att paret uppmanas att gifta sig, medan passusen om att flytta från Torp är riktad enbart till dottern Katarina? Om det är både Petrus och Katarina som ska flytta, behöver uppgiften om att Petrus Petri Svenske blev kyrkoherde i Höreda år 1560 revideras. En kyrkoherde i Höreda bodde rimligen i Höreda.

    Jag tror dock att Petrus inte var kyrkoherde i Höreda 1570. Han prästvigdes 1559, 34 år gammal, och ska ha inlett sin prästbana som kaplan hos styvfadern herr Olof Haquini i Dalstorp. Kanske var han först kaplan i Dalstorp under tio år (under vilka han var gift med en för oss okänd kvinna), sedan blev han som 45-åring sammanvigd med sin högättade älskarinna, och, kanske genom att hustruns släkt hade kontakter, därefter utnämnd till kyrkoherde i Småland? Det vore en rejäl flytt från Torp, just som fru Drake önskade sig.

    Där återstår att se vilka primärkällor som herdaminnen och tidiga genealoger har för uppgiften om att Petrus Petri Svenske verkligen var kaplan i Dalstorp (vilket är rimligt i och med styvfadern), samt för uppgiften att han blev kyrkoherde i Höreda-Mellby så tidigt som 1560.

    Ytterligare ett uppslag:
    En “sysslings sondotters make” är rätt avlägset, även i en kultur där börd och släktband vägde tyngre än hos oss idag. Att det bandet är det närmaste vi känner till, betyder ju inte att det är det närmaste som Gustaf Carlström & Gustaf Pålman visste om. Det finns för många okända släktingar för att vi ska uttala oss. Gustavs pappa Börje i Brätte kanske var kusin till Gustaf Pålman. Jag tycker alltså att det är ett rätt svagt argument. Men rätt tänkt! Vad sa de själva?

    Vi pratar om en elit som har satt spår i form av brev, protokoll och liknande. Det vore givande att se hur Johan Carlberg med familj och Gustav Carlström med familj titulerar personer som de bevisligen är släkt med (varandra och sina hustrurs släktkretsar) och se hos hur pass avlägsna släktingar är när frändskap ännu åberopas. Om bevisade sysslingars barnbarn och bryllingar kallas för fränder i andra källor, köper jag att Gustav Carlström kan ha menat bandet mellan adressatens hustru och Anna, inte annars.

    Vi har ytterligare ett skäl att skärskåda benämningen av släktingar. Om de konsekvent åberopar släktskap för kusiner och sysslingar, kan vi sedan se om vi hittar någon typ av korrespondens med förmodade släktingar (närmare än Pålman) på Svenske-sidan. Om släktskapet _inte_ nämns, får vi ett indicium som talar emot att Anna Persdotter skulle vara Petrus dotter.

    Petrus hade för övrigt en brorsdotter som hette Carin Bengtsdotter Svenske. Hon var gift med “Herman i Brätte” och levde ännu 1616 (enligt adelsvapen.com). Här har vi absolut en kontakt mellan Svenske-kretsen och Brätte som kan vara värd att nysta kring …

    Jag tror alltså att Anna Persdotter kan vara dotter till prästen Petrus Petri Svenske, men i ett tidigare äktenskap, kanske under Petrus tid som hjälppräst i Dalstorp. Vem denna hypotetiska första hustru i så fall var, går inte att veta med de källor vi har idag. Fast det kan ju dyka upp nya (gamla) gravstenar, epitafier eller dokument som ger oss besked … Jag tänker mig att hon var från en familj med förgreningar i den framväxande västgötska borgerliga eliten, med tanke på Annas och Elins makar. Denna hustru dog i så fall på 1560-talet.

    En sak kan vi vara säkra på. Någon 1500-talskvinna var mamma till den Anna Persdotter som är min anmoder, men jag tycker att väldigt lite talar för att det skulle vara Katarina Larsdotter Bröms.

  3. Tack Annika för din kommentar. Jag tycker att den är spännande och väl värd att undersöka vidare. När du påpekar det snåla tidsutrymmet mellan Petrus Svenskes och Katarina Larsdotter Bröms äktenskap och Anna Persdotters alla barns födslar – om hon nu hade så många barn – så är det något som jag har funderat på tidigare, men tappat bort. Om Petrus Svenske var gift en gång tidigare, så finns den tiden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*