Ibland så lönar det sig att besöka kyrkor och inte bara arkiven när man letar efter spår av förfäder. I Sankt Aegidien-kyrkan ville jag titta på sångarläktaren som handelsmannen Lüder Ottersen hade sponsrat, men jag fann också två gravstenar efter Steffen Buback och Heinrich Brasche som satte mig på spåren efter helt andra släktingar.
Sankt Aegidien-kyrkan i Lübeck
Kyrkan ligger på Gamla stan-ön i Lübeck. Den är en av fem kyrkor på ön. Kyrkan byggdes i omgångar framför allt på 1300- och 1400-talen. Den första evangeliska gudstjänsten hölls 1530. Till skillnad från de andra kyrkorna i Gamla stan blev denna kyrkan inte skadad av bombningar under andra världskriget.
Sångarläktaren
Ovanligast i denna kyrka är en “Singechor” – sångarläktare – som skapades av lübeckska bildhuggaren Tönnies Evers den yngre 1586-15871. Den är byggd tvärs över mittskeppet i främre delen av kyrkan. Denna byggdes för att skolelever skulle tränas i musikaliskt framträdande. De skulle sjungandes framföra Guds ord. En av sponsorerna till detta mästerverk var handelsmannen Lüder Ottersen.
Lüder Ottersen
Jag har tidigare skrivit om Lüder Ottersen († 1613) här. Han var under många år handelsman i Lübeck och faktor åt den danska kungen. Om honom har jag skrivit i en tidigare blogg.
Gravsten efter Steffen Bubach
Ovan finns således gravstenen för Steffen Bubach. Riktig när han dog är oklart för mig. Tyvärr saknas död- och begravningsböckerna för Sankt Aegidien-församlingen på 1600-talet. På stenen finns ingen vapensköld. Däremot finns hans bomärke.
Gravsten efter Heinrich Brasche
I närheten av Steffen Bubachs gravsten såg jag en gravsten som uppges tillhöra Hinrich Brasche och hans arvingar år 1673. Den väckte mitt intresse för att Steffen Bubach var gift med en Reinmuth Brasche, vars föräldrar jag inte kände till. Gravstenen i sig verkar vara betydligt äldre, möjligen från 1500-talet. Heinrich Brasches vapen som finns på gravstenen finns också avbildat i Lübecks vapenbok – Wappenkarten – med hänvisning just till gravstenen.
I vapenboken finns också det vapen som Engelbreckt Brasche använde. Han var en rådsherre som var ingift i släkten Ritter precis som Steffen Bubach. Den skölden ska föreställa en pelikan med fyra ungar. Tydligen fanns detta vapen på en fönsterskiva i Sankt Aegidien-kyrkan men det missade vi att leta efter. Det intressanta är att som hjälmprydnad finns två vingar. Skölden upptill på gravstenen ovan skulle kunna ha vingar som hjälmprydnad även om vi inte alls kan se själva skölden. Kanske gravstenen har varit i släktens ägo länge. Jag har dock inte kunnat visa att Heinrich Brasche och Engelbrecht Brasche tillhörde samma släkt. Äldre uppgifter om Heinrich Brasche den äldre är ofta skrivna med efternamnet Brase. Möjligen har namnet förändrats till Brasche över tid.
Nya trådar i Lübecks kortregister
När jag letar i Lübecks kortregister efter Heinrich Brasche finner jag omgående en tyghandlare med det namnet som skall ha blivit begravd redan 4/5 1621 i Sankta Katarina församling i Lübeck. Han väcker mitt intresse eftersom han uppges ha varit gift med Reinmuth Bartlinck och de har även en dotter Reinmuth. Dottern passar bra som hustru till Steffen Buback. Det kan dock inte vara hans grav som jag såg eftersom det är fel tidpunkt och fel kyrka. Däremot hade Heinrich Brasche en son med samma namn vars grav det skulle kunna vara.
När jag så söker Reinmuth Bartlinck, finner jag att Harmen Bartlinck gifte sig 22/1 1598 i Domförsamlingen i Lübeck med Reinmuth van Jeveren. Att de skulle vara föräldrar till Reinmuth Brasche är kronologiskt omöjligt eftersom hennes barn är födda på 1610-talet. I stället visar det sig att Reinmuth Bartlinck är identisk med Reinmuth van Jeveren och att hon först var gift med Harmen Bartlinck som begravdes 25/2 1610 i Sankta Katarina församling i Lübeck. Efter hans död gifte hon om sig med Heinrich Brasche 13/1 1611 i Sankta Marien församlingen i Lübeck. Efter Heinrich Brasches död 1621 gifte hon 1622 om sig med Detlef Brasche († 1642).
Så här långt har jag inte funnit några uppgifter om släkten van Jeveren.
Reinmuth Brasches släkt
Steffen Bubach gifte sig 1632 i Sankta Marien församlingen, Lübeck med Reinmuth Brasche som bör att varit född ca 1612 då hon verkar vara det älsta barnet i föräldrarnas syskonskara. Jag saknar uppgift om när hon dog, men det kan bero på att död- och begravningslängden för Sankt Aegidien-församlingen saknas.
Reinmuth Brasches föräldrar var tyghandlaren Heinrich Brasche (begravd 4/5 1621 i Sankta Katarina, Lübeck och Reinmuth van Jeveren (begravd 23/4 1633 i Domförsamlingen, Lübeck).
Modern Reinmuth van Jeveren var gift första gången 22/1 1598 med tyghandlarren Harmen Bartling († 1610) och hade med honom barnen Else, Elert, Gerhard och Harmen Bartling. När Elert († 1634) blir borgare som wandbereiter (tyghandlare) 1629 är Hans Ratke och hans styvfar Steffen Bubach borgensmän. Andra gången var Reinmuth van Jeveren således gift 13/1 1611 med tyghandlaren Heinrich Brasche († 1621), och hade i det äktenskapet barnen Reinmuth, Heinrich, Johann och Cathrin Brasche. Tredje gången var hon gift 4/3 1622 i Lübeck med Detlef Brasche (begravd 9/10 1642 i Lübeck). Han var också tyghandlare. Efter Reinmuth van Jeverens död gifte han om sig med Anna. Detlef Brasche hade två söner Andreas och Hans, där det är oklart i vilket gifte de är födda, även om det kanske är lite trorligare att de är frågan om det senare giftet. Anna gifte 21/7 1644 om sig med tyghandlaren Lorenz Petersen som blev rådsherre i Lübeck.
Gert Ritter (1629-1717) sattes vid 14 års ålder i lära hos Lorenz Petersen och gifte sig så småningom 16/10 1657 I Sankta Marien, Lübeck med Steffen Bubachs och Reinmuth Brasches dotter Katarina Bubach († 1706). Om honom har jag skrivit i en tidigare blogg.
Det är spännande att följa släktväven för denna tyghandlarsläkt. Man ser att de gick i borgen för varandra i samband med erhållande av borgerskap, att döttrar giftes med andra tyghandlare och att sönerna sattes i lära hos kolleger. Man skulle kunna ana att namnet van Jeveren kommer från Nederländerna, där klädesindustrin kom igång tidigt.
Källor
- https://de.wikipedia.org/wiki/T%C3%B6nnies_Evers_der_J%C3%BCngere
Jag kan inte låta bli att leka med tanken att min anfader Hans Clausing träffade Tönnies Evers den yngre och kanske rent av var lärling till honom. Hans Clausings dotter uppges ju ha varit född i Lübeck, och i januari 1614 fick Hans kungligt tillstånd att resa till Tyskland men då var redan Tönnies Evers död. En intressant aspekt var att Tönnies Evers var duktig på att göra predikstolar och jag misstänker att även Hans Clausing gjorde sådana. ↩︎