Adliga ätten von Göedings härstamning

Den adliga ätten von Göeding var kortlivad. Generalguvernementskamreraren i Bremen Hans Andersson Giöding (1662-1719) adlades von Göeding 1705. Ätten slöts vid hans son Anders von Göedings död 1758. Det är möjligen därför uppgifterna om ättens härstamning är sparsam i Elgenstiernas ättartavlor¹. En liten detalj i en likpredikan leder här till rättelse och kompletterande information om ättens härstamning.

Palmskiöldska samlingen har blivit digitaliserad

Glädjande nog har den genealogiska delen av Palmskiöldska samlingen nyligen blivit digitaliserad och finns tillgänglig på alvin-portal.org. Genealogiae Sveo-Gothiciae² är volymerna 192-253, vilka är just de volymerna som vi släktforskare brukar kalla för Palmskiöldska samlingen. De har blivit digitaliserade i sin helhet. Det är i princip samma innehåll som den avskrift på Riddarhuset som Arkiv Digital har filmat som där kallas för Palmschöldska samlingen. Det som karaktäriserar Palmskiöldska samlingen är det finns släktträd fram till slutet på 1600-talet som är hämtade ur olika arkivalier, men tyvärr står det normalt sett inte källan. Hittar man källan på andra vägar så ser man att uppgifterna är korrekta visavi källan.

Palmskiöldska samlingen består av mer än 400 andra volymer som är upplagda tematiserade men dessa verkar inte vara digitaliserade ännu, men jag är mycket nyfiken på vad dessa döljer. Via en referens fann jag ett begravningstal över Elin Gustavsdotter (Helena Gustavi) i Uppsala i en helt annan volym. Jag är också som läkare nyfiken på vad de två volymerna Medica kan tänkas innehålla!

Likpredikan efter Catharina Giöding

Jag hade sedan tidigare noterat att det skulle finnas en likpredikan på latin efter Catharina Giöding

Tidigare har jag gissat vad som står skrivet på latin baserat på att jag kan lista ut enstaka ord eftersom jag kan franska och medicinsk latin. Nu är det enkelt att ta ChatGPT till hjälp. Översättningen av andra sidan kommer snabbt:

Denna ädla kvinna – detta är hennes heder, detta är hennes prydnad; denna ökar skönheten, denna väcker i sig själv kärlek, vördnad och aktning hos alla. Den fromt avlidna matronan, vars begravning är ämnet för denna predikan, Catharina Gjoeding, såsom hon i sitt liv följde allt lovvärt och framstående, så utvidgade och upplyste hon genom sin heliga hängivenhet även de övriga dygder hon ägde sedan urminnes tider.
Hon föddes i vår stad Stockholm år 1661, den 31 augusti, av mycket hedervärda föräldrar – fadern den högt ärade Andreas Johannis, senator i Stockholms stad, och modern den förnäma matronan Catharina Gjoeding. Sin dotter lät de först mottaga det heliga dopets bad och vårdade henne sedan med flitig och anständig undervisning under barndomen. Grunden till hennes liv lades i gudfruktig uppfostran och kristna läror, och så, när hon växte upp, framskred hon lyckligt i dygd, och som jungfru uppförde hon sig som en sann matrona: hon fullgjorde sin plikt, och genom sin sedlighet, sina dygder, sin fromhet och sina goda gärningar gjorde hon sig älskad och beundransvärd av alla.
Av kärlek till denna jungfru, så kysk, så måttfull, så hövisk och så lysande i sina dygder, förenades hon slutligen med den mest berömde och erfarne medicinens doktor och professor, Dr. Olaus Rudbeckius den yngre. Han tog henne till sin hustru och förde henne till sitt hem från andra länder, där han hade vistats; i början av år 1687 återvände han, och under lyckliga auspicier äktade han henne den 3 februari år 1691.
Under detta äktenskap levde hon i god hälsa och glädje en tid; men mildheten i hennes natur kunde ej länge stå emot sjukdomens bitterhet. Hon gick bort den 18 augusti på sin faders egendom i Hämtngby (d.v.s. Hämringe?), inte långt från staden Enköping, där hon slutligen lade sitt sinne till vila.
Ty hon hade drabbats av den svåraste brösthinneinflammation (pleurit), vilken dock genom gudomlig nåd, som ger kraft åt läkemedlen, mildrades. Men en annan sjukdom följde, som tryckte henne ännu hårdare – en våldsam feber, vilken hindrade henne att ta någon föda utom flytande drycker, och hon blev så tungt betryckt, att hon, åtföljd av sin make, bekräftade sin tro och sitt hopp till Gud genom att mottaga den heliga nattvarden.
Efter denna heliga handling återfick hon för en tid sina krafter, steg upp från sängen och tycktes förbättrad; hon gick till och med ut ur huset som om hon ville säga farväl.
Det tycktes då som om sjukdomen hade stillats, men den återvände efter det att hon återigen hade blivit gravid den 29 november.
Medan barnets börda ännu tyngde henne, började hennes krafter avta, alltmer tärda av sjukdomens svaghet. Därför, sedan hon åter mottagit den heliga nattvarden, som fromma själar brukar göra när de förbereder sig för det himmelska livet, lämnade den saliga kvinnan detta jordiska liv den 17 december klockan två efter middagen, och gav stilla och fromt upp sin ande till Gud.
Denna vår saliga matrona var en sann bekännare av den sanne Guden och vår Frälsare Jesus Kristus; hon förblev orubblig i tron och hoppet på sin återlösare, och i lugn och tillit under alla livets växlingar och motgångar. Aldrig i henne märktes något tecken på bitterhet eller obehärskad sinnesrörelse, aldrig någon olämplig gest eller ord; varken i tal, blick eller skämt överträdde hon någonsin de gränser som anstår en hedervärd matrona.

Problemet med ChatGPT är att man alltid får en text, men man vet inte hur rätt den är. I det här fallet har senator inte översatts till rådman, ortnamnet som är skrivet med annat typsnitt läses fel och gissningen om ortnamn är fel. Jag tycker också att det är konstigt att det står att hon gick bort den 18 augusti och lämnade det jordiska livet den 17 december. När jag ifrågasätter detta får jag en utredning som går ut på att det senare datumet är dödsdatumet. I samma veva justeras ortnamnet till Hämningby eller Hänningby.

Lokalisation av orten via Dispos

För att se om det finns en ort som heter Håningby eller Häningby som jag läste lite slarvigt finns det flera olika vägar att välja. Man kan söka på karttjänster efter ortnamnet och se om man får ett eller flera napp. Fördelen är att man ser var en ort ligger. Nackdelen är att man inte automatiskt får reda på vilken församling det. Ett annat alternativ är att titta i Rosenbergs geografiska-statistiska handlexikon som Genealogisk ungdom lät trycka upp i faksimil på 1980-talet och som borde finnas i varje släktforskares bokhylla. Jag valde dock den enkla vägen att söka efter ortnamnet i Dispos³, som ju är en tjänst hos föreningen Dis som länkar till källorna. Inom ramen för projektet GidX ortnamnsindexerades ungefär 85% av alla husförslängder.

Där finner jag att orten Hånningby finns i Boglösa och Vallby socknar i Uppland. Det visar sig vara två grannsocknar.

Är Hånningby fädernegården?

Via Arkiv Digital är det enkelt att se vad som står i mantalslängden för 1694. Jag finner “Honungby” i Vallby sn⁴. Där står att rådman Anders Johansson skattar för 3 drängar och 3 pigor (Erick 2ne, Lars, Annicka 2ne, Karin) men inte för sin egen familj. I mantalslängden 1678 skattar Anders Johansson för en dräng men jag finner inte honom åren före.

Jag misstänker att något har skett 1677-1678 eftersom det sker en förändring i mantalslängden. Jag väljer därför att titta i Svea Hovrätts exemplar av Trögds häradsrätts protokoll. Jag behöver inte bläddra många sidor förrän jag finner ett mål den 17 januari 1678⁵ där rådman Anders Johansson i Stockholm via ombudet länsmannen Johan Eriksson Lutter stämmer in tolvmannen i häradet Erik Eriksson i Dräggestad och anklagar honom för: 1) sålt en smedja med tillhörande verktyg som hörde till gården, 2) fört bort några stockar från hemmanet till Dräggestad, 3) att han låtit gården förfalla sedan en husesyn 1675 när hans styvmåg Olof Danielsson Trummel tog över gården, 4) att han i olaga tid flyttat från hemmanet och tagit med sig foder och boskap, och 5) att han inte lämnat en sticka ved eller vattuhon kvar. Erik Eriksson försvarar sig med att han har lagt mycket tid och pengar på att reparera husen som var i dåligt skick när han tog över. Han menar också att det inte gjordes någon husesyn eller inventering när gården kom i Anders Johanssons våld i tredje hand!

Jag letar reda på 1677 års protokoll⁷. Det visar sig att Anders Johansson fick fastebrev på ryttarehemmanet och skattegården i Honungeby som han löst in av sina syskon och deras barn och som han har uppbudat 1675 och 1676. Anders Johansson fick således gården i egen besittning 1677. Eftersom han löst ut sina syskon har uppenbarligen hans föräldrar ägt gården tidigare. Vid första uppbudet som gjordes 1675-05-04⁸ bekräftas detta då det explicit står att det avser gården som tillhört hans salige far Johan Olofsson. Åren före 1677 har gården arrenderats ut, och även längre fram finns en så kallad hälftenbrukare som sköter gården.

Det är dock ingen tvekan om att jag har funnit den fädernegård för rådman Anders Johansson i Stockholm som avses i likpredikan efter Catharina Giöding.

Var hennes farfar häradsdomare?

I Elgenstiernas ättartavlor uppges Anders Johanssons far ha varit en häradsdomare Johan Andersson. Går det att återfinna honom?

Första steget är att kontrollera en tidigare mantalslängd. Eftersom Anders Johansson uppges vara född 1622 väljer jag att titta på den första mantalslängden 1642⁹. Jag finner där att i Håningby finns en skattegård. Där skattar en Johan Olofsson med hustru, son, dotter och piga. De tre andra gårdarna i Håningby är frälsegårdar. Följer man mantalslängderna framåt finns Johan Olofsson med familj kvar 1643. Sedan är det en lucka till 1650, då Johan Olofsson och son finns med men ej hustrun. År 1651 saknas mannen och sonen, men hustrun skattar. År 1654 finns istället en Ingell Johansson med hustru. År 1655-56 finns de kvar och hemmanet kallas för ett ryttarhemman. År 1666 är Erik Eriksson med hustru skrivna på hemmanet som nu anges vara ett kavalleri-hemman.

Man skulle kunna gissa att Ingel Johansson kan vara en son till Johan Olofsson men det är ännu ej bevisat. Erik Eriksson är rimligen den arrendatorn som Anders Johansson tvistar mot 1678.

Var Johan Olofsson häradsdomare? Eftersom han verkar försvinna 1650 väljer jag först att undersöka Trögds häradsrätts protokoll på 1640-talet. Det första protokollet som jag får fram är från 1646¹¹, och där står överst i listan över nämndemännen Johan Olofsson i Håningby! Den som står först i listan var i allmänhet häradsdomare.

Hur länge satt han i nämnden? Det första protokollet där jag finner honom som nämndeman är från sommartinget den 31 juli1621¹². Någon gång mellan 1639 och 1642 har han blivit häradsdomare. Det sista protokollet jag har funnit där han står med är hösttinget den 3 oktober 1649¹³. Jag finner inte 1650 års protokoll och i 1651 års protokoll är han ersatt av Olof Johansson i Hacksta (Hanksta).

Uppgiften att Anders Johanssons far skulle ha varit en häradsdomare Johan Andersson är uppenbart felaktig. Det är riktigt att fadern var häradsdomare men hette Johan Olofsson och bodde på skattehemmanet i Hånningby som Anders Johansson sedan äger.

Finns andra spår?

Uppgiften att hemmanet hade varit ett ryttarhemman gjorde att jag kollade om det kunna återfinna det i de militära rullorna. Enligt Grills Indelningsverk skulle Håningby tillhöra Livregementet till häst, och där finner jag att Anders Johansson är 1683 ställer två ryttare till förfogande.

Ett annat steg är att försöka finna Johan Olofsson i äldre skattelängder än 1642. Då finns ju Älvsborgs lösen 1613-1619 som finns tillgänlig via rikarkivet. Tyvärr finns inget sockenregister som jag känner till, så det blir tyvärr att bläddra en hel del, men skam den som ger sig. Jag finner Johan och sedan Johan Ol från andra terminen år 1615¹⁵ och framåt. Femte och sjätte terminen år 1618 och 1619¹⁶ står Johan Ols som ryttarebonde, dvs att han är sin egen ryttare på hemmanet.

Sidospår till Örsunda, Gryta sn

Håningby är ett tillräckligt unikt ortnamn för att det ska gå att söka i de transkriberade protokollen av Svea hovrätts handlingar, som finns tillgängliga på internet både hos riksarkivet och ArkivDigital. Efter sökning på lite olika varianter får jag träff på ett mål från 1686 mellan “Hustru Anna Erichsdotter emot Probsten och Kyrkioherde Wällärde H Nils Sundelij med Tolfmannen Abraham Hinricsson. Angående 2 öres Land Jord”¹⁷. Bland bilagorna i detta mål finns ett öppet brev utfärdat av lagläsaren Olof Olofsson 1652-02-11 angående en arvstransaktion. Om jag tolkar det rätt har Johan Olofssons i Hånungby hustru Malin Mårtensdotter uppburit av hennes brorson Lars Eriksson 77 dlr och sedan har hustru Malin också uppburit av Erik Nilssons i Örsunda styvbarns arv 80 dlr för mark i Örsunda, Gryta sn. Jag har dock lite svårt att riktigt förstå hur de hänger ihop.

Nicolaus Erici Sundelius

För att få reda på vem Nils Sundelius är tar jag hjälp av Fant & Låstboms version av Uppsala ärkestifts herdaminne¹⁸. Nils är kyrkoherde i Håtuna samt även kontraktsprost. Han föddes 1632 i Örsunda och avled 1704. Han var stamfar för Sondellska och Olivestjernska familjerna. Här finns inte någon uppgift om hans föräldrar. En son blev dock adlad Olivestjerna. Denne finns dock inte med i Elgenstierna, utan jag får konsultera Schlegel & Klingspors Ointroducerad adels ättartavlor¹⁹. Sonen Olof Sondell (1669-1739) blev häradshövding och adlades 1720 och dog barnlös. Här återges samma uppgifter om Nils som i herdaminnet.

Jag har dock en vag aning om att jag har läst något om släkten Sundelius-Sondell och det visar sig att Niklas Kant & Jonas Magnusson²⁰ har presenterat en utförlig utredning om Nils Sundelius släktkrets och de första generationerna av släkten Sondell i Släkthistoriska studier 2024.

Släkthistoriska studier är en svensk digital tidskrift för släktforskning och familjehistoria utgiven av Genealogiska Föreningen sedan 2022. Den är fritt tillgänglig för alla (s.k. open access). Tidskriften välkomnar bidrag baserade på källkritisk forskning inom alla områden av intresse för släktforskare och familjehistoriker.

Med hjälp av detta släktträd blir det öppna brevet från 1652 begripligare. Uppenbarligen har Lars Eriksson själv och Erik Nilsson på sina styvdöttrars vägnar löst ut Malin Mårtensdotter från arvegods i Örsunda. Tittar man i den första mantalslängden för Gryta 1642²² så är det redan då Erik Nilsson som bor på skattegården Örsunda, vilket ju är rimligt med tanke på att sonen Nils Sundelius ska vara född redan 1632. Med viss möda finner jag Gryta i Älvsborgs lösen 1619²³, varvid Erik Mårtensson finns angiven för Örsunda.

Så här långt vet jag inte när Johan Olofsson gifte sig med Malin Mårtensdotter. Givet att Erik Mårtensson, som troligen är hennes bror, ägde Örsunda redan 1614, är det inte omöjligt att Malin Mårtensdotter gift sig redan på 1610-talet, och därmed mor till Anders Johansson. Jag har dock inte kunnat bevisa det ännu.

Sammanfattning

Den latinska likpredikningen efter Catharina Giöding omtalar att hennes fäderne-ort är Håningby i Vallby socken, Uppland. Det är klarlagt eftersom rådmannen Anders Johansson äger skattegården i Håningby som också är rusthåll vid Livregementet till häst under senare delen av 1600-talet. Elgenstiernas uppgift att hans fader skulle ha varit en häradsdomare Johan Andersson stämmer inte. Däremot framgår det att Anders Johanssons far var häradsdomaren Johan Olofsson i Håningby belagd 1615-1649 när Anders Johansson uppbudar gården 1675 efter att ha löser ut sina syskon från gården 1677. Johan Olofsson var gift med Malin Mårtensdotter som rimligen var syster till Erik Mårtensson i Örsunda, Gryta sn, men jag har ännu inte kunna påvisa att Anders Johansson är född i detta äktenskap. Det är dock inte omöjligt att en genomgång av ytterligare domböcker kan lösa denna fråga.

Fotnoter

1. Elgenstiernas ättartavlor III:405f. ↩︎
2. Här är en länk till de 62 delarna. Det återstår att se hur länge den kommer att fungera: https://www.alvin-portal.org/alvin/resultList.jsf?faces-redirect=true&aq=[[{%22HOST%22:%22alvin-record:504487%22}]]&aqe=[]&searchType=EXTENDED&dswid=-2830 ↩︎
3. https://dispos.dis.se ↩︎
4. Länsstyrelsen i Uppsala län. Landskontoret I 1634-1900 (C) EIX:7 (1694) Bild 11370 / sid 2257 (AID: v402162a.b11370.s2257, NAD: SE/ULA/11035/21) ↩︎
5. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:682 (1678) Bild 4810 / sid 476 (AID: v420499a.b4810.s476, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
6. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:680 (1677) Bild 6340 / sid 627 (AID: v420497a.b6340.s627, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
7. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:680 (1677) Bild 6340 / sid 627 (AID: v420497a.b6340.s627, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
8. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:677 (1675) Bild 7300 / sid 725 (AID: v420494a.b7300.s725, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
9. Mantalslängder 1642-1820 Uppsala län 1642-1820 (C) 1 (1642) Bild 670 / sid 510 (AID: v843302.b670.s510, NAD: SE/RA/55203/55203.02) ↩︎
10. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:649 (1642-1646) Bild 2960 / sid 288 (AID: v420466b.b2960.s288, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
11. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:649 (1642-1646) Bild 2960 / sid 288 (AID: v420466b.b2960.s288, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
12. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:645 (1605-1634) Bild 650 / sid 61 (AID: v420462a.b650.s61, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
13. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:654 (1649) Bild 3100 / sid 326 (AID: v420471a.b3100.s326, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
14. Generalmönsterrullor – Livregementet till häst 766 (1683) Bild 840 / sid 78 (AID: v375291.b840.s78, NAD: SE/KrA/0023) ↩︎
15. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/11B, bildid: A0066014_00080 ↩︎
16. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/14A (1618), bildid: A0066017_00123
    Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/15 (1619), bildid: A0066019_00285 ↩︎
17. RA, Svea Hovrätt, Huvudarkivet EVIa2aa:394 (opaginerad; RA bildid A0068313_00330). ↩︎
18. Fant & Låstbom (1843). Upsala ärkestifts herdaminne. 2: 116f. ↩︎
19. Schlegel & Klingspor (1875). Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. s 209. ↩︎
20. Kant, N., & Magnusson, J. (2024). Sundelius och Sondell från Örsunda i Gryta socken: Nya uppgifter om släkten och akademiska avhandlingar som genealogisk källa. Släkthistoriska Studier, (1), 103. https://doi.org/10.55797/twb295  ↩︎
21. Kant, N., & Magnusson, J. (2024). anfört arbete s 4. ↩︎
22. Mantalslängder 1642-1820 Uppsala län 1642-1820 (C) 1 (1642) Bild 440 / sid 487 (AID: v843302.b440.s487, NAD: SE/RA/55203/55203.02) ↩︎
23. Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/15 (1619), bildid: A0066019_00498 ↩︎