Mer om Hånningby Skattegård

Inledning

När man som jag berättat i tidigare blogg funnit uppgifter som leder tillbaka till 1600-talet, så är strategin att först få en översikt genom att bläddra igenom mantalslängderna. Som komplement finns jordeböcker som redovisar ägarna av gårdar. Det finns också roteringslängder som redovisar militära rotar. Om man kommer långt tillbaka kan Älvsborgs lösen på 1610-talet och landskapshandlingar bli aktuella.

Nästa steg brukar för mig vara att bläddra igenom domböckerna om de finns bevarade. Slutligen finns i Uppsala stift en mycket trevlig samling skrivelser till domkapitlet som ligger sorterat med en volym per socken. Där har jag funnit intressanta kompletteringar.

Tillsammans leder dessa källor fram till kompletteringar av släktträdet. Samtidigt väcks nya frågor som kanske inte kan få något svar därför att källmaterialet är för magert.

Längderna

Mantalslängderna börjar 1642 och i bästa fall finns det årliga längder. Det går idag snabbt eftersom det finns ett sockenregister på Arkiv Digital, så att man slipper att bläddra fram socknen manuellt i varje årgång. Innehållet varierar beroende på tid och plats. I sämsta fall står bara bondens förnamn och antalet personer som han skattar för. I bästa fall finns fullständiga namn både på bonden och hans hustru samt uppgift om antalet söner, döttrar, drängar och pigor som ibland är namngivna. I Älvsborgs län har jag i början av 1700-talet även sett noteringar i marginalen av typen “sonen är gift till Horsby backgård”, som gör det möjligt att följa flyttningar.

Jordeböcker finns från ca 1630 och framåt. Dessa redovisar bonden och hur mycket skatt han skulle betala oftast i natura. Det framgår även vilken typ av gård det rör sig om, t ex skattegård, frälsegård, kronogård osv. När det gäller personuppgifterna anses jordeböcker vara en sämre källa, då namnet på en tidigare innehavare av en gård kan hänga kvar även efter att han har dött. Fokus var inte på personen utan på vilken skatt som skulle inbetalas. Ibland kan man dock finna uppgifter om ägarbyte och hur dessa är besläktade.

Om man finner uppgifter som leder vidare kan det vara aktuellt att även fördjupa sig i landskapshandlingar som går längre tillbaka i tiden. Dessa täcker tiden 1530-1630. Ibland finns årliga längder över kyrkotioende och skatter till kronan. Ibland finns mångåriga luckor. En hel del volymer är brandskadade. Arkivhandlingarna förvarades på slottet Tre Kronor som brann 1697 och därmed förkom i stor del av Sveriges medeltida arkivhandlingar.

Slutligen finns även roteringslängder för tiden 1620-1680. Före indelningsverket skulle kyrkoherden göra en roteringslängd på alla män som var över 15 år. Sedan gjorde en rotemästare ett förslag på vilka som skulle utskrivas till soldat, ryttare eller båtsman. Eftersom dödligheten i fält var hög, så behövde dessa ofta ersättas. Av de som dog i fält, dog de allra flesta av sjukdomar. Jag har inte jobbat så mycket med dessa längder. Jag har tyckt att det har varit svårt att finna de jag söker.

I det här fallet har jag tur då av två skäl. För det första äger mina förfäder en skattegård. Eftersom skattebonde ägde sin gård själv, är han oftast lättare att följa. För det andra fanns bara en skattegård i Hånningby vilket gör identifikationen av gården enkel. I arkivförteckningen är arkivhandlingarna redovisade per härad varför jag söker på Trögds härad.

Tabell

För att få en överblick över dessa källor har jag gjort en tabell, där jag redovisar de personer som jag funnit i de olika längderna.

Person	Period	Mantalslängd	Jordebok	Landskaps- handlingar	Roterings- längd
Anders Ersson	1540-61			1540, 1541, 1544, 1550, 1553, 1557, 1561
Olof Mårtensson	1567-84			1567, 1573, 1578, 1584
hustru Mariett	1589-93			1589, 1592, 1593
Måns Olsson	1594-1604			1594, 1595, 1599, 1604
Johan Olofsson	1609-50	ÄL: 1615-17, Ryttarbonde 1618-19, 1642, 1643, 1650	1630	1609, 1610	1624
Johan Olofssons hustru	1651	1651
Johan Olsson T:r?	1652		1652
Ingel Johansson	1654-59	1654, 1656	1659
Erik Eriksson	1664-67	1666, 1667	1664, 1666
Anders Johanssons folk

T:r ska möjligen betyda tjänare men i en jordebok borde de snarare stå arvingar. ÄL avser Älvsborgs lösen. Jag är osäker på hur ryttarbonde ska tolkas. Betyder det att det är ett rusthåll eller betyder det att Johan själv är ryttare för gården?

Med tabellen kan man ana en släktlinje Olof Mårtensson – Johan Olofsson – Ingel Johansson, men var hör i så fall Måns Olsson hemma? Kan man säga något om hustru Mariett?

Domböcker

Domböckerna har ju ännu ingen indexering, utan man får läsa sida upp och sida ner för att förhoppningsfullt finna någon uppgift av intresse. Var det en mycket skötsam person hittar man mindre än om det var en stökig person. Jag brukar välja strategiskt att börja titta på de år som jag tror kan innehålla värdefulla uppgifter. Ett exempel är när det sker ett ägoskifte. Finns skiftet dokumenterat i domboken?

Jag har tur att förhållandevis många årgångar av Trögds häradsrätts domböcker är bevarade från första halvan av 1600-talet. Jag finner flera intressanta mål:
1) Den 9 juli 1632 kom Måns Olofsson i Håningeby inför rätten tillsammans med sin bror Johan Olofsson. Eftersom Måns är gammal och sjuklig och inte har några arvingar i livet önskar han överlåta sin jord till brodern mot att Måns under resten av sin livstid får bruka 3 1/2 spannland. Det framkommer att Måns äger två öresland utjord i Nederby samt två örtuger land, hus och jord, i Bålbyn i Håningeby som är hans andel av syskonens arv. Måns överlåter nu sin arvejord till Johan, och övriga syskon ska ej få del av jorden.²
2) Den 18 december 1626 får Johan Olofsson fasta på Håningeby skattejord 14 öresland med hus och jord. Det framgår dock inte vem eller vilka som säljer gården.³

Min tolkning är att skattegården i Håningeby är bröderna Måns och Johan Olofssons arvegods. Rimligen är Måns äldre än Johan. Eftersom Måns Olofsson var skriven på gården 1594–1604 före Johan Olofsson, som var skriven där 1609–1650, är det rimligt att anta att Olof Mårtensson är deras far och hustru Mariet var hans hustru. Mariet kan vara brödernas mor, men det kan inte uteslutas att hon också kan vara deras styvmor.

Uppsala domkapitels handlingar

I Uppsala stift finns skrivelser till domkapitlet sorterade per socken. Oftast är det prästerna som skriver och frågar om råd i olika ärenden, t ex om det föreligger någon typ av släktskap mellan ett brudpar som kanske inte är tillåtet. Ibland är det församlingen som klagar på att prästen är oduglig. Dessa skrivelser finns redan från 1600-talets första halva. För Vallby socken finns även en katekismilängd från 1693⁴ vilket är en föregångare till husförhörslängen.

Kyrkoherden Olaus Laurentii Treuderus skrev den 2 augusti 1656⁶ en skrivelse till domkapitlet där han ber att hans granne Olof Eriksson i Nederby inte får förbli ostraffad för hans våldsamma och ogudaktiga uppträdande den 12 maj. Olof Eriksson hade tidigare blivit instämd till tinget av kyrkoherden eftersom han hade anställt kyrkoherdens dräng. Olof hade blivit fälld för detta men hade inte kunnat eller velat betala böterna. Den 12 maj hade Olof sett att kyrkoherden var ute på sin åker och då hade Olof gått dit och hotat kyrkoherden med sin yxa. Hade inte kyrkoherden dragit sig under hade han kanske blivit misshandlad. Dagen efter var det kyrka och Olof var på plats. Efter predikan gick han ut ur sin bänk och berättade om sin våldsgärning för tolvmannen Ingel i Håningeby och sade: “Du ska veta i förleden aftons tog jag ihop med prästen. Hade han icke snart gått undan mig, då hade jag basat honom med yxhammaren. Jag kallade honom en gammal lappare och prackare och en gammal grå djävul.” Denna skrivelse har Ingel Johansson bevittnat med sitt bomärke.

Släktträd

I släktträdet ovan med Johan Olofssons släkt finns en osäkerhet om sönerna är födda i de kända äktenskapen eller i andra äktenskap. Jag har därför av försiktighetsskäl inte satt fruarna som mödrar till sönerna.

Källor

1. Lantmäteristyrelsen, Geometriska jordeböcker, SE/RA/420571/01/F/F1a/15 (1688-1693), bildid: 90002987_00083 ↩︎
2. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:645 (1605-1634) Bild 1220 / sid 118 (AID: v420462a.b1220.s118, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
3. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:645 (1605-1634) Bild 920 / sid 88 (AID: v420462a.b920.s88, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
4. Uppsala domkapitel, Handlingar ordnade efter pastorat t.o.m. 1900, SE/ULA/11630/1/E 5 A/463 (1632-1800), bildid: C0075261_00392 ↩︎
5. Uppsala domkapitel, Handlingar ordnade efter pastorat t.o.m. 1900, SE/ULA/11630/1/E 5 A/463 (1632-1800), bildid: C0075261_00364 ↩︎
6. Uppsala domkapitel, Handlingar ordnade efter pastorat t.o.m. 1900, SE/ULA/11630/1/E 5 A/463 (1632-1800), bildid: C0075261_00363 ↩︎