Dammlucka eller fallucka? – Har jag funnit förgyllaren Göran Adolf Wallers föräldrar?

Det är med viss tvekan jag publicerar denna blogg eftersom det ännu saknas bevis för om min upptäckt är en dammlucka som öppnar sig eller om det bara är ytterligare en fallucka. Problemet är att jag för närvarande fattas pusselbitar som kan bevisa eller belägga min hypotes. Det kanske är så att det aldrig kommer att dyka upp några bevis.

Bakgrund

Bakgrunden är att jag härstammar från förgyllaren Göran Adolf Waller (1748-1793) i Stockholm. Jag har sökt efter hans födelsenotis i mer än 40 år. Jag har letat i personregisterna till Stockholms kyrkoböcker. Jag har tittat i de församlingar som saknar personregister. Så snart jag har funnit en Waller i någon stad i Sverige, har jag också letat efter honom där. Min tanke har varit att han måste vara av borgerlig bakgrund i vid bemärkelse eftersom han har ett dubbelt förnamn. Just kombinationen Göran Adolf är dessutom mycket ovanlig. För några somrar sedan gjorde jag ett försök att reda ut många Waller-släkter med Stockholms-anknytning. Se min tidigare blogg! Jag löste inte problemet, utan min släktforskning fick ett annat fokus.

Inneliggande handlingar

För ett par veckor sedan var jag på Riksarkivet i Lund för att titta på inneliggande handlingar i Kristianstads stads arkiv. Jag fann inte det jag letade efter, men jag fann ett dokument som omnämner lanträntmästare Erik Waller. Det är hans svärmor, Margareta Wass Laurell, som 1726 skrev ett brev till magistraten i Kristianstad. Hon berättar att svärsonen har dött och kort därefter också hennes kära dotter. Hon klagar på att Wallers efterträdare som lanträntmästare herr Hyphoff har begärt att boets summa på 800 daler fryses för att täcka obalanser i räkenskaperna. Hon önskar få fri disposition över pengarna som tillkommer Erik Wallers son Peter. En snabb koll visar att jag redan har placerat in dessa personer i ett av Waller-släktträden. Margareta var från Stockholm och det är rimligen där sonen också växer upp och sedan blir officer vid artilleriregementet.

Maskinell texttolkning

Detta i sin tur triggade mig att söka i ArkivDigitals maskinellt texttolkade dokument. När jag söker på Jöran Adolf Waller gör jag ett kortvarigt fynd. Löjtnanten Jöran Adolf Waller anhåller om inteckning i ett hemman å sin mors vägnar, välborna fru Helena Trafvenfeldt (se bilden ovan). Här har jag en man med samma namn som min förgyllare och som åldersmässigt skulle kunna vara far till honom. Vad kan jag finna för ytterligare information om löjtnanten?

Välboren fru

Välboren fru betyder att löjtnantens mor Helena Trafvenfelt var adlig. Riddarhuset har bara för ett par veckor sedan publicerat en uppdaterad version av adelns stamtavlor på minerva.riddarhuset.se . Jag fick ange min e-postadress för att få en länk att tanka ner ätten Trafvenfelt. Min besvikelse blev stor när jag kunde konstatera att Anna Helena Trafvenfelt hade varit gift med löjtnanten vid Zöges dragonregemente Henrik Adolf WALTER, dvs ett T i efternamnet istället för L. Tittar man noga på protokollet ovan kan man ana sig till ett T.

Vilket regemente?

Jag ville ändå veta vilket regemente Jöran Adolf Walter tillhörde. Via ArkivDigitals personerregister till generalmönsterrullor finner jag honom år 1748 som Georg Adolph Walter vid fyrvärkarekompaniet vid artilleriet i Stockholm² där han är furir med underfyrvärkarlön. Han är 26 år och har tjänstgjort i 8 år. I källorna växlar det mellan att han kallas Jöran Adolph och Georg Adolph. Artilleriregementet gör mig nyfiken eftersom Peter Waller (som var omnämnd i Kristianstad-dokumentet ovan) blev officer vid just det regementet. Det visar sig att Peter Waller tjänstgjorde vid samma kompani under en period 1748 och finns omnämnd bara fyra sidor tidigare i rullan³. När rullan skrivs har han dock hunnit bli överminör vid kapten Gillus Seths kompani⁴. Han är 29 år och har tjänstgjort 13 år. Både han och Jöran Adolf står som ogifta.

Stockholms-äktenskap?

Mitt lite vilda tankespår var att de kanske blivit bekanta med varandra och att Peter Waller kanske döpt en son till Jöran Adolf efter Jöran Adolf Walter. Sedan tidigare har jag haft en misstanke om att Peter Waller levde i ett “Stockholms-äktenskap”. När han avlider 1759 så har han kort före sin död testamenterat bort sin kvarlåtenskap, och nu efterlyser Artilleriregementets krigsrätt i Stockholm eventuella släktingar. I detta hänseende hade regementet sin egen domstol precis som universiteten på den tiden hade egna domstolar. Jag har inte kunnat finna att denna krigsrätts protokoll är bevarade. Jag tänker dock att det kan ha varit hans partner för att använda ett modernt språkbruk som fick ärva.

Utomäktenskapliga barn var brottsligt

Min nästa tanke var att eftersom Peter Waller inte var gift, så måste ett eventuellt barn ha hanterats rättsligt. Enligt missgärningsbalkens 53:e kapitel skulle ett lönskaläge bestraffas med 10 daler för mannen och 5 daler för kvinnan. Var endera parten gift var det enskilt hor som bestraffades med 80 daler för mannen och 40 daler för kvinnan. Var bägge gifta på annat håll var det tvefalt hor och bägge miste livet!

Artilleriregementet var sedan urminnes tider förlagt till Östermalm. Jag valde därför att se om jag kunde finna något mål i Norra förstadens kämnärsrätt som brukar hantera den här typen av missgärningar. Eftersom förgyllaren Göran Adolf Waller skulle vara född 1748 enligt en åldersuppgift började jag studera 1748 års protokoll. Till detta protokoll finns ett samtida namnregister. Jag hade hoppats att finna Peter Waller, men istället fann jag Georg Walter!

Norra förstadens kämnärsrätt

Den 24 oktober 1748 står Catharina Balck inför rätta för begånget lägersmål.⁶ Hon är 28 år och uppger att hon är född i Roslagen och Orkesta socken. Hennes far var den avlidne skeppskrivaren Petter Balck. Hon berättade vidare att hon tjänade hos hovmästaren Kareus på Riddaregatan då hon vid juletid förra året hade blivit lägrad av styckjunkaren vid artilleriet Georg Walter som också bodde där och hos vilken hon städat. Hon blev havande och har nu framfött en son som blivit döpt i Hedvig Eleonora församling och som ännu lever.

Däremot är inte Georg Walter tillstädes, utan han lär vistas hos sin mor i Uppsala-trakten och hon har fått höra att han kommer att vara kvar där ytterligare en tid. Vid rättegången var även barnmorskan Margareta Berg närvarande. Hon vittnade att Catharina Balck under barnsnöden inte uppgett någon annan man som barnets fader än Georg Walter. Det var praxis att när förlossningsvärkarna var som värst skulle barnmorskan berätta för kvinnan att förlossningen inte skulle sluta väl om hon inte bekänner vem som var fadern.

Rätten beslutade att hänföra ärendet till artilleriregementets krigsrätt, eftersom den utpekade fadern hörde dit i juridisk mening. Rätten kunde inte heller fatta beslut om Catharina Balck så länge fadern inte hade förhörts. Om han var gift var det ju enskilt hor och inte vanligt lönskaläge. Jag har bläddrat i senare protokoll men kan inte se att ärendet har återkommit.

Jag kan inte låta bli att fundera på Catarinas och Jöran Adolfs relation. Rörde det sig om våldtäkt eller var det en mer ömsesidig relation? De var ungefär jämngamla. Hennes far var skrivare vid flottan, varför de kom från en likartad yrkeskrets. Samtidigt var troligen Jöran Adolf, son till en adelsfru, betydligt rikare än hennes far. Hon känner till att han ska vara borta en längre tid, men det kan ju hennes husbonde också ha berättat. Rätten skriver inget om äktenskapslöfte. Om ett barn blir till under äktenskapslöfte kunde det i teorin bli arvsberättigat, annars ärvde utomäktenskapliga barn vare sig sin far eller sin mor. Det är relativt vanligt att rätten tar upp frågan om äktenskapslöfte.

Den utomäktenskapliga sonen

Nu tornar dock problemen upp sig. Sonen har inget namn i kämnärsrättsprotokollet. Hans dopnotis saknas i Hedvig Eleonora församlings kyrkoböcker trots att ett antal andra utomäktenskapliga barn som barnmorskan Margareta Berg har förlöst finns med. En möjlig förklaring skulle kunna vara att prästen tänkte sig att notisen skulle föras in i Artilleriregementets kyrkobok, där volym CI:3⁷ uppges börja 1747, men troligen börjar den i augusti 1748. Det fattas dessvärre ett par sidor i början av volymen.

Jöran Adolf Walter

Jöran Adolf Walter är relativt lätt att återfinna. Efter att ha slutat vid artilleriet flyttade han tillbaka till sin mor Anna Helena Trafvenfelt. Vid 31 års ålder gifter han sig med änkan Lena Kindberg som är 45 år. De får inga barn. De bor i Furby, Giresta sn. På 1760-talet bördsköper han Mälby i samma socken och flyttar dit. Han avlider 1768 2/5 i kallbrand. Hans mor dör två år senare 1770. Bägge är begravda i Mälbygraven i kyrkan.

På skoj sa jag till en kollega att han nog är en ättling till Gustav Vasa. Hemma fick jag plocka fram Per Anderssons mastodontverk Sveriges kungasläkt⁸, och se där på sidan 2682 finns han med.

Catharina Balck

Det går också att hitta en del uppgifter om henne. Hon föddes mycket riktigt i Orkesta sn 1720 2/4. Hon var dotter till mönsterskrivaren Peter Balck och Sara Gahm. Märkligt nog gifte sig föräldrarna först året därpå, 1721 16/2. I olika register kan man se att hon får många syskon som är födda omväxlande i Orkesta och i Stockholm. Det visar sig att Peter Balck kom från Stockholm.

Däremot har jag inte funnit några uppgifter om Catharina efter barnets födelse 1748. Blev hon kvar i Stockholm? Gfite hon sig? Stockholm är svårforskat och jag har ännu inte uttömt alla möjligheter där.

Sammanfattning

En möjlighet är således att förgyllaren Göran Adolf Waller var en utomäktenskaplig son till löjtnanten Jöran Adolf Walter och Catharina Balck. Jag vill återigen betona att det är än så länge obevisad möjlighet, och att jag tycker att det krävs fler fakta eller indicier för att det ska en trolig eller bevisad lösning.

Optimisten tycker att detta är en dammlucka som öppnar sig. Göran Adolf är ett så pass ovanligt namn. Inga andra alternativ har dykt upp under många års forskning. Att Walter blir Waller är inte konstigare än att ADs maskintolkning gjorde fel i exemplet ovan. Ofta har ju barn inga efternamn förrän de ska ut och tjäna eller gifta sig. Det kan mycket väl vara så att en präst har skrivit fel vid ett enda tillfälle. Den relativa bristen på källor gör att vissa problem är svåra att lösa idag, men med maskintolkningens utveckling kan det framöver dyka upp en lösning. Den här typen av presentationer är viktiga, eftersom de kan bidra till att lösningar kommer idagen.

Pessimisten tycker att detta är en fallucka. Barnets namn saknas i kämnärsrättsprotokollet. Avsaknaden av dopnotis i Hedvig Eleonora församling är också märklig. Dessutom vet vi i dagsläget inte ens om barnet överlevde 1748. Tabellverket , SCBs föregångare, påbörjade befolkningsstatistiken just år 1748, och av den statistiken framkommer att 30% av pojkarna födda på 1750-talet dog före 10 års ålder.⁹ Det finns skäl att anta att barnadödligheten var ännu större bland utomäktenskapliga barn. Normalt sett skulle hantverkare vara födda i äkta säng för att få bli hantverkslärling och sedan gesäll och mästare. Kan en man som är av utomäktenskaplig börd få bli förgyllarlärling? Den här typen av presentationer borde inte publiceras, eftersom det är så lätt att den möjliga men obevisade lösningen tas för sanning.

Fortsättning

Jag ser två huvudlinjer för att försöka finna bevis för mitt antagande. För det första får jag försöka se om jag kan hitta Catharina Balck eller hennes syskon längre fram i tiden. Om jag finner henne kan jag försöka se om hon har vårdnaden om ett barn. För det andra försöka finna förgyllaren Göran Adolf Waller så tidigt som möjligt. Den första noteringen jag har om honom är från kronotaxeringslängden år 1779.¹⁰ I dagsläget är det således ett tidsgap på 30 år där jag saknar uppgifter. I bästa fall kan jag någonstans se att deras vägar korsar varandra.

Samtidigt är detta ett typiskt exempel på ett problem som kanske inte har någon lösning. Om jag vill påvisa att hypotesen är riktig behöver jag finna en källa där Catharina Balck och Göran Adolf Waller i någon mån möts. Hypotesen skulle kunna vara korrekt även om jag inte kan finna någon sådan källa. Omvänt, om jag vill motbevisa hypotesen behöver jag finna en källa som visar att den är felaktig, t ex att den utomäktenskaplige sonen hade ett annat namn eller dog ung. Hypotesen skulle kunna vara felaktig även om jag inte kan finna någon källa som stöder det.

Forskningen fortsätter…

Källor

1. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen EXIIb:72 (1760) Bild 7820 / sid 773 (AID: v951376a.b7820.s773, NAD: SE/RA/420422/02) ↩︎
2. Generalmönsterrullor – Artilleriregementet 1684 (1748) Bild 4670 (AID: v482222a.b4670, NAD: SE/KrA/0023) ↩︎
3. Generalmönsterrullor – Artilleriregementet 1684 (1748) Bild 4640 (AID: v482222a.b4640, NAD: SE/KrA/0023) ↩︎
4. Generalmönsterrullor – Artilleriregementet 1684 (1748) Bild 3110 (AID: v482222a.b3110, NAD: SE/KrA/0023) ↩︎
5. Sverige. Sveriges rikes lag : gillad och antagen på riksdagen år 1734. Faks.-utg. Stockholm: Gidlund. ↩︎
6. Norra förstadens kämnärsrätt (Stockholm) (AB) A3A:26 (1748) Bild 4200 / sid 575 (AID: v783509.b4200.s575, NAD: SE/SSA/0144/02) ↩︎
7. Svea artilleriregementes församling (AB) CI:3 (1747-1783) Bild 5 / sid 1 (AID: v90403.b5.s1, NAD: SE/SSA/0005J) ↩︎
8. Andersson, Per (2019). Sveriges kungasläkt : ättlingar till arvmonarkins grundare Gustav Vasa · Band I-III. Stockholm: Drakings bokförlag. ↩︎
9. Hofsten, E. (1986). Svensk befolkningshistoria : några grunddrag i utvecklingen från 1750. Stockholm: Rabén & Sjögren. Erland von Hofsten är inom parentes en av min farmors många kusiner! ↩︎
10. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/101 (1778), bildid: A0060335_00517 ↩︎