En begravningsvers över Maria Hansdotter gift Reussner – nyckel till regalskeppet Vasa

Modell av regalskeppet Vasa med dess utsmyckade akterspegel (Vasamuseet)

(Uppdaterat 4 maj 2024 med Bengt Hansson Reenfeldts släktanteckningar)

På Kungliga biblioteket finns en stor samling begravningsverser som tryckte i anslutning till begravningen. Dessa var vanliga bland ståndspersoner på 16- och 1700-talet. Jag härstammar från bokbindaren Christoffer Reussner († 1658) i Stockholm och hans hustru Maria Hansdotter (1613-1691). Maria dog 5/8 1691 i Stockholm och deras son Benjamin Reussner avled året därpå. När han begravs i Riddarholmskyrkan 22/8 1692 trycks tre olika begravningsverser över Maria Hansdotter och Benjamin Reussner. Ett tryck är på svenska och två på tyska.

Begravningsversen

Den svenska trycket är extra intressant därför att där finns en vers som handlar om Marias liv. Där står som följer med modern stavning:

Gravskrift
Sextonhundratretton taldes
När jag världens ljus först såg
I min moders sköte än låg
Som ett barn i Lübeck dvaldes
När min far den tjänsten lydde
Åt Kung Carl den nionde tydde
Honom för blidhuggare till sitt Amiralitet
Åren tjugo jag knappt hunnit
Förrän en god redlig man
Christoph Reussner nämndes han
För sin maka mig ha funnit
Tjugofyra år – ej flera
månde vår äkta fröjd formera
Trettiotre år änka satt
Såg mång dag – mång kulen natt
Tu och ett halvt år jag måste
Hållas mest vid sängen kvar
som jag dessförutan var
Mätt av ålder och dess koster
Dock i allt med min Gud nöjder
Fast han mig hänkalla dröjde
Var jag varje stund tillfreds
Sjuttioåtta år tillreds

Vi får här veta att Maria Hansdotter ska ha varit född 1613. Hennes far ska ha kallats till Sverige som bildhuggare vid amiralitetet av Karl IX. Cirka 1633 blev hon gift med Christoffer Reussner. De var gifta i 24 år tills han dog 1658. Hon var sedan änka i 33 år och sjuk – förlamad? – sista 2,5 åren innan hon avled 1691.

Går hennes far att återfinna?

Man får alltid ta beskrivningar av detta slag med en nypa salt. Till exempel dog Karl IX 1611 varför hon i så fall inte skulle ha varit född när detta skedde. I så fall är uppgiften att hon dvaldes i Lübeck när detta skedde tveksam. Resten av kronologin med bröllop, äktenskap och änkestånd verkar rimlig även om hennes vigsel inte är belagd.

Går det att finna en bildhuggare Hans som skulle kunna vara hennes far? Min första tanke var att kolla Stockholms tänkeböcker där det på Stockholms stadsarkiv finns ett personregister för tiden 1628-1633. En annan möjlighet skulle vara om man kunde finna en bouppteckning efter en möjlig far. Ett tredje väg är att se om det finns några uppgifter om familjen i Lübeck där kyrkoböckerna börjar tidigt och det finns bra register. Slutligen skulle man också kunna titta i de årliga registerna till Riksregistraturet, vilket är de utgående kungliga breven.

Stockholms tänkeböcker

Jag har tur och får napp direkt. När jag söker på bild- som i bildhuggare finner jag noteringar om flera bildsnickare: Det är Mårten Rettmer i Norra förstaden, Jost på Skeppsholmen, Markus i Norra förstaden och Hans Clausing i Norra förstaden. Självfallet är Hans Clausing av intresse och de ärenden där han nämns är följande:

DatumSidaÄrende
1623-07-07360Nils Pedersson klagar över att Hans billesnidare är skyldig 5 1/2 daler för sågbrädor till den nya läckten i Sankta Klara kyrka
1627-01-09165Hans Klausningh har den 23 maj 1623 köpt Anders Nilssons gård i Östra kvarteret för 160 daler.
1627-07-10206Johan och Mikael målare klagar över att Hans bildsnickare gör intrång i målareskrået
1627-07-31209Hans Claussingh får i väntan på kungens återkomst bruka målareämbetet allenast på det arbete han själv gör och inte andra bildhuggares hantvärk.
1629-05-12302Elias Roos önskar att få ut ett arv på 22 daler som Elias hustru Tynickin och hennes bror har innestående hos Hans bildsnickare
1629-11-19323, 329Andra respektive tredje uppbudet på tomten på Stockholm som Måns Månsson har köpt av Hans bildsnickare
1630-08-17271, 283Hans Claussingh och hans hustru har den 17 oktober 1629 sålt till Per Eriksson och Olof Larsson ett bodrum 16×12 alnar på ön Stockholm för 110 daler
1630-12-07291Tredje uppbudet på den tomt som Adam Jacobsson har köpt av Hans Claussingh
1631-03-15132Adam Jacobsson visade köpebrevet av den 9 juli 1630 att han av bildsnickare Hans Claussingh och hans hustru Marina Skouärdie en tomtdel på den lilla holmen nedanför Norrebro som kallas Stockholm som konungen tillåtit att man sätter upp en bod 16×12 alnar för 35 daler. Hans Claussingh anges här tidigare varit vid skeppsgården.

Vasa-skeppets bildhuggare

Hä är en modell över hur varvet kan ha sett ut när Vasa byggdes (Vasamuseet)

Hans Clausing (Clausink) var således verksam vid skeppsvarvet i Stockholm vid tidpunkten för byggande av Vasa-skeppet. Hans Soop har gjort en gedigen genomgång som är publicerad i en doktorsavhandling på engelska – The Power and the Glory. Det visar sig att minst sex mästersnidare arbetade minst två år med att färdigställa skulpturerna och hade troligen hjälp av gesäller och lärlingar. Tysken Mårten Redtmers skulpturer går att identifiera då han gjort andra skulpturer i kyrkor. Hans verk anses vara “kraftfulla, livfulla och naturalistiska” och kan med stor säkerhet kopplas till en ansenlig del av skulpturerna bland annat de viktigaste motiven på akterspegeln. Mårten Redtmer är den som får högst ersättning. Nästhögst ersättning får Hans Clausing. Man kan identifiera tre andra stilar och man vet att Hans Clausing och Johan Didrichsson Tijsen var anlitade för omfattande arbete. Det går dock inte att koppla tre distinkta stilar till en särskild konstnär. Stilarna beskrivs som “elegant, lite stereotyp och manieristisk”, “tung, sävlig men ändå rik och livlig” respektive en underlägen stil “stel och osmidig”.

Riksregistraturet

I sin bok hänvisar Hans Soop till Riksregistraturet och de skrifter som noterna hänvisar till finns ytterligare hänvisningar dit. Riksregistraturet är kopior på utgående kungliga brev. Det finns också ett samtida register till Riksregistraturet. Där finner jag att en mäster Hans nämns redan 1608 utan närmare presentation varför det är osäkert om det gäller Hans Clausing. I januari 1614 får Hans Bildsnidare tjänstledigt och ett pass för att åka till släkten i Westfalen i Tyskland. År 1615 utfärdas ett brev om betalning för hans arbete och utsmidande till skeppens prydning vid skeppsgårdarna i Stockholm, Västervik och andra orter.

Går släktskapet att fastställa?

Det känns ju nästan för bra för att vara sant att Maria Hansdotters far skulle vara Hans Clausing. Går det att klargöra på något sätt?

Finns det några kyrkoböcker? Skeppsholmen var en egen församling som ibland kallades för Amiralitetsförsamlingen eller Holmförsamlingen. Han har ju haft ett hus på Norrmalm som ju också var en församling på den tiden. Det finns dock inga kyrkoböcker bevarade.

Kan man finna några spår av Maria Hansdotters eventuella födelse i Lübeck? Jag finner inte henne i det stora kortregistret för Lübeck. Det finns också ett antal böcker som redovisar Lübeck-släkter. I en av dessa ska släktnamnet Clausing finnas, men dessa sidor verkar vara missade vid filmningen.

Har någon annan forskare varit inne på släkten? I någon av de stora släktdatabaserna finner jag att Hans Clausing ska ha haft en son Bengt Hansson som blev adlad Reenfelt.

Bengt Bengtsson Reenfelts epitafium i Munktorps kyrka. Foto: Jonas Magnusson. Källa: epitafium.se

Bengt Hansson Reenfelt

Bengt Hansson hade gjort en ämbetskarriär och var kamrerare i andra provinskontoret när han 1650 6/7 blev adlad med namnet Reenfelt av drottning Christina. I sköldebrevet kallas han för Bengt Hansson och inte Clausing. I Elgenstiernas ättartavlor uppges han vara född 1612 2/3 i Västerås. Han blev efter adlandet assessor i kammarrevisionen 1653, krigskommissarie i Liv-, Est- och Ingermanland 1658. Han var också aktuell som president vid kammarrevisionen men blev förbigången. Han blev slutligen generalkrigskommissarie 1675. Han dog 1683 13/4 och blev begravd i Riddarholmskyrkan samt sedan flyttat till ett gravkor i Munktorps kyrka. Han hade 1657 fått Hovgården i Munktorp som förläning. Han var gift två gånger, först med Anna Nilsdotter (1622-1642) och sedan med Margareta Pedersdotter (1626-1681). I andra äktenskapet hade han en dotter Magdalena (1644-1671) som blev gift med stallmästaren Arent Reutercrantz (1632-1669) samt en son Bengt (1654-1679) som dog ogift. Bengt Hansson Reenfelt slöt därför själv sin ätt.

Som föräldrar i Elgenstiernas ättartavlor anges Hans Clausinck, född i staden Lage i Westfalen, bildhuggare vid flottan, borgare i Stockholm och hans hustru Maria Anna Schubert, född i Brünn, Mähren. Det framgår inte varifrån dessa uppgifter kommer och inte heller uppgiften om hans födelse i Västerås.

Släktskap finns!

Nu återstår att finna någon uppgift om koppling mellan Maria Hansdotter och Bengt Hansson Reenfelt. Både använder patronymikon trots att fadern hade ett släktnamn. Jag har dock tur, då jag finner att Bengt Hansson var fadder när Maria Hansdotters dotter Anna döptes 1641 5/10 och Bengt Hanssons hustru var fadder när Marias son Bengt döptes 1643 18/12, båda i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm.

Slutsats

Hur stämmer då begravningsversens beskrivning att Maria var född 1613 i Lübeck och att hennes far skulle rekryterats av Karl IX? Kungen dog ju redan 1611, men det finns ju en indikation på att mäster Hans skulle ha varit i Sverige redan 1608 dvs på Karl IX:s tid. Marias bror Bengt uppges vara född 1612 i Västerås (oklart varifrån uppgiften kommer). Det skulle ju tala emot att Maria var född i Lübeck, men här kommer ju Gustav II Adolfs respass in som utfärdades i januari 1614. Det skulle kunna vara så att Maria föddes våren 1614 i Lübeck när fadern hade rest till Tyskland för att hälsa på släkten i Lage.

Akterspegel på det restaurerade Vasa-skeppet

Mycket kvar att utforska

Jag har ännu inte lyckats räkna ut varifrån Elgenstierna har sina uppgifter om Hans Clausing och hans hustru. Hustruns födelseort Brünn i Mähren är ju nuvarande Brno i Tjeckien. Det skulle ju också vara kul om man kunde knyta specifika skulpturer på Vasa-skeppet till honom.

Släktboken med initialerna BHS varför boken rimligen är påbörjad innan han blev adlad 1650.

Bengt Hansson Reenfeldts släktanteckningar

När jag förberedde ett besök på Carolina Redivivas Specialläsesal fann jag i deras register att man hade en handskrift med släktanteckningar av Bengt Hansson Reenfeldt. Det lät ju nästan vara för bra för att vara sant. Det visade sig vara en liten bok, där Bengt Hansson Reenfeldt skrivit uppgifter om sin födelse, sina fruar födelse, sina två bröllop och sina barn födelser och dödsfall. Hans ättlingar har sedan skrivit enstaka uppgifter av likartad karaktär. Därefter har boken använts som kassabok under en period på 1700-talet och ytterligare en period på 1800-talet. I slutet av 1800-talet har den ägts av fröken Therese Lindewall i Brunnby, Altuna och sedan 1915 av en Olof Östergren som jag inte kan lokalisera. Därefter har boken hamnat på Uppsala universitetsbibliotek – Carolina Rediviva.

Sidan där Bengt Hansson berättar om sin födelse till denna syndiga värld

Det visar sig att Elgenstiernas uppgifter om Hans Clausink och hans hustru kommer därifrån. Det är således Bengt Hansson själv som har skrivit att han är född i Västerås. Samtidigt skriver han att hans far ”tjänte sal konung Carl såsom och några år sal konung Gustav Adolf för en bildsnidare vid Skeppsholmen i Stockholm och sedan under ämbetet och borgerskap uti Stockholm i hela sin livstid”.

Det är ju också spännande att läsa om gästerna vid hans bröllop. Tydligen var hans första hustru Anna Nilsdotter syster med Karin Nilsdotter som var gift med Johannes Matthiae som var preceptor åt drottning Kristina.

Sidor ur släktboken om bröllopet 1643 med Margareta Pedersdotter där hans kära syster nämns

När Bengt gifter sig andra gången med Margareta Pedersdotter räknas sist bland ”förgångshustrur” Kristopher Reijsners hustru, min k. Syster” upp. Det är alltså frågan om Maria Hansdotter. Det är således ställt utom allt tvivel att vi härstammar från Hans Clausink. Vi får också veta att Bengts mor Maria var fadder till hans dotter Karin som föddes den 30 september 1642. Måhända är det henne som avses när svärmodern till “Reissener” begravs i Tyska församlingen i Stockholm i maj 1663. Hon bör då ha varit i 70-årsåldern.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.